Makati_skyline

Luzon är Filippinernas största ö och ligger i landets nordligaste del. Ön är Filippinernas politiska och ekonomiska centrum med landets huvudstad, Manila, som en central punkt.

Till Luzon räknas också ögrupperna Batanes och Babuyan, samt de mer avlägsna öarna Catanduanes, Marinduque, Masbate, Romblon och Mindoro. På Luzon ligger 8 av landets 17 administrativa regioner.

Ilocos regionen ligger på den nordvästra sidan av ön och är känd för sina vita sandstränder och sin rika historia. Där ligger provinserna Ilocos Norte, Ilocos Sur, Pangasinan och La Union med regionhuvudstaden San Fernando City.

Cagayan Valley ligger i den nordöstra delen som omfattar Batanes och Babuyan. Dalen är omgiven av bergskedjorna Cordillera Central och Sierra Madre. Här flyter landets längsta flod "Rio Grande De Cagayan". Provinserna heter Batanes, Cagayan, Isabela, Nueva Vizcaya, och Quirino. Regionens administrativa centrum är Tuguegarao City.

I Central Luzon ligger Filippinernas största slätter där det mesta av landets ris skördas. Provinser heter Aurora, Bataan, Bulacan, Nueva Ecija, Tarlac, Zambales och Pampanga med huvudstaden San Fernando.

I Zambales ligger f.d. amerikanska flottans bas i Subic Bay medan deras tidigare flygplats Clark, ligger i Pampanga.

Calabarzon är en av landets mest befolkade delar. Namnet är sammansatt av provinserna Cavite, Laguna, Batangas, Rizal, och Quezon. Calamba City är regionalt centrum.

Mimaropa är en förkortning för provinserna Marinduque, Occidental Mindoro, Oriental Mindoro, Palawan och Romblon, ligger de flesta av öarna i Luzon-gruppen. Huvudstad är Calapan City.

Bicol Region ligger på en halvö som utgör den sydöstra delen av Luzon, med ö-provinserna Catanduanes och Masbate. Fastlandsprovinserna är Albay, Camarines Norte, Camarines Sur och Sorsogon. Huvudstad är Legazpi City.

Cordillera omfattar bergskedjan Cordillera Central i norra Luzon. En speciell region med infödingsstammar i bergsområdena. Provinser är Abra, Apayao, Benguet, Ifugao, Kalinga och Mountain Province, med Baguio City som regionalt centrum.

National Capital Region är en egen administrativ region med huvudstaden Manila, landets folkrikaste stad, Quezon City, och ytterligare 15 mindre städer och kommuner. Regionen kallas Metro Manila och är den enda region som inte har några provinser.

Luzon har en areal på 104 688 kvadratkilometer och räknas som världens 17: e största ö och den femte mest befolkade i världen. Här ligger landets huvudstad, Manila och dess mest befolkade stad, Quezon City.

Ön är mycket bergigt har tre av landets mest kända vulkaner; Mount Pinatubo, Mayon och Taal Volcano.

Luzon har en rektangulär form med Bicol halvön i sydost. På norra delen ligger bergskedjan Cordillera Central, täckt av tropiska tallskogar och regnskog. Här ligger Mount Pulag, Luzons högsta berg med sin topp på 2 922 meter.

Öster om Cordillera Central ligger Cagayan Valley, där Cagayan River, landets längsta flod, ringlar sig fram i dalen med bergskedjan Sierra Madre i öster.

Väster om Cordillera Central ligger den 11 000 km2 stora Luzonslätten, landets största risproducent.

I Zambales bergen ligger vulkanen Mount Pinatubo, känd för sitt enorma utbrott i 1991. Här ligger också en av landets mes kända nationalparker.

Söder om bergen sträcker sig Bataan halvön, med Manila Bay, en av Sydostasiens bästa skyddade naturliga hamnar. En bas för huvudstadens tillväxt med sitt strategiska läge.

Sydost om Manila ligger Sydostasiens största insjö ” Laguna de Bay” som täcker 949 km ², och med floden Pasig River som utflöde. En av landets viktigaste floder som flyter genom Metro Manila.

Bara 20 km sydväst om Laguna de Bay ligger Taal Lake. En insjö med landets minsta vulkan, Taal Volcano, i mitten av sjön. Sydväst om Luzon ligger ön Mindoro.

Sydöstra delen domineras av halvön Bicol. En bergig och smal region med många vikar och bukter. Öster om Bicol ligger ön Catanduanes och på den sydöstra spetsen ligger Samar Island, åtskilda av San Bernardino sundet.

I Bicol finns flera vulkaner. Mest känd är Mayon Volcano i Albay, en symmetriskt formad och 2 460 m hög vulkan av samma storlek som Mount Fuji i Japan. En symbol för Bicol regionen. Utanför den sydvästra kusten ligger öarna Ticao, Burias och Masbate.

Luzons ekonomiska centrum ligger i Metro Manila, med Makati City som finansiell mittpunkt. Här har stora filippinska företag som Ayala, Jollibee Foods Corporation, SM-gruppen och Metrobank sina huvudkontor i Makati, Ortigas Center och Bonifacio Global City.

Industrin är koncentrerad i och runt tätorterna i Metro Manila, medan jordbruket dominerar på andra delar med ris, bananer, mango, kokosnötter, ananas och kaffe som huvudsakliga odlingar. Här finns även boskapsuppfödning, turism, gruvdrift och fiske.

Historik
Innan spanjorerna tog över Filippinerna, hade Luzon flera små hinduisk-buddhistiska kustriken, muslimska furstendömen och etniska stammar. Dessa drev handel med Borneo, Malaya, Java, Indokina, Indien, Okinawa, Japan och Kina.

Spanjorernas ankomst på 1600-talet bröt upp dessa riken och Filippinerna grundades med Cebu som huvudstad. År 1570, efter Rajah Sulaymans nederlag, flyttades huvudstaden till Manila. Spanjorerna kallade då Luzon för Nya Kastilien.

Under andra världskriget ansågs Filippinerna ha en stor strategisk betydelse och en japansk invasion skulle utgöra ett betydande hot mot USA som då styrde landet. USA placerade 135 000 amerikanska soldater och 227 flygplan i Filippinerna i oktober 1941.

Luzon invaderades dock av de japanska styrkorna året efter. General Douglas MacArthur som var Filippinernas högsta militärchef flydde till Australien, medan de amerikanska styrkorna drog sig tillbaka till halvön Bataan, där många togs till fånga av de japanska styrkorna.

MacArthur förklarade viktigheten av att ta tillbaka Filippinerna, men fick vänta i två år innan återtagandet av landet inleddes i 1944. Ön Leyte var det första målet för fälttåget, och ön intogs i slutet av december 1944. Därefter tog de amerikanska styrkorna både Mindoro och Luzon.


Folket
Folket i Luzon tillhör det filippinska folket och delas in i flera olika etniska grupper som lever på olika delar av ön.

Ilocanos dominerar norra delen av Ilocos och regionen Cagayan Valley, Pangasinense bebor Pangasinan, medan Kapampangans bor i Pampanga, Tarlac och resten av centrala Luzon. Tagalog utgör majoriteten i Bulacan, Calabarzon och Metro Manila, medan Bicolanos dominerar i Bicol. Andra etniska grupper är Aeta i Zambales, Ibanag i Cagayan och Igorot i Cordilleras.

Befolkningen består sedan länge också av hinduiska invandrare, morer och kineser, blandat med invandrare från Spanien, Amerika, Japan och Korea. De flesta amerikaner bor i Angeles City och Olongapo, där USA tidigare hade sina marin- och flygbaser på Luzon.

Tagalog räknas idag som öns huvudspråk, följt av Ilocano, Kapampangan, Bicol och Pangasinense. Engelska både talas och förstås av de flesta.

Spanien styrde Filippinerna i 333 år och spanskan var länge det officiella språket. Efter den amerikanska ockupationen av Filippinerna minskade dock spanskans betydelse och används idag bara av de äldre medlemmarna inom familjer med spansk tradition.

Religion
Kristendomen med den romersk-katolska kyrkan är Luzons största religion. Övrig tro är protestantismen, den filippinska oberoende kyrkan och Iglesia ni Cristo. Många urinvånare praktiserar än idag sina gamla traditioner och ritualer. I Metro Manila finns också många buddhister och muslimer.


Källor: The World Factbook, National Statistics Office, Wikipedia